Tittut fran mig.
Idag tog jag sovmorgon. For igar var det onsdag. Och Barbecue. Och vin. Och Beach Road. Det var kul! For ovrigt sa har jag spenderat dagarna med barnen och "familjen", mysiga promenader och frozen yougurt paus i gallerian. Imorgon kommer min C sa jag maste ta och stada bort all hund fran rummet och fa det att se lite mer som ett beboligt rum igen. Ikvall blir det mysmiddag ute med "familjen" och sedan filmmys i tjejernas nya lagenhet.
I over 1,5 manad har jag varit borta och jag trivs laskigt bra. Sjalvklart saknar jag familj och vanner sa det gor ont men trots det sa borjar jag redan fa en liten panikliknande kansla av att aka hem. Jag har ju det sa bra har. Men nagot jag har lart mig att leva efter de senaste aren ar att allt har sin gang och det som hander, hander av en anledning sa 1 dag i taget bara.
Roadtrip to Jervis Bay.
Så. Tänkte starta inlägget med att be så hemskt mycket om ursäkt till alla mina fans, min familj och mina vänner för usel uppdatering i lilla bloggen den senaste tiden. Problemet är att jag har för mycket att skriva om och för många bilder att lägga upp så att jag helt enkelt blir stum och lam.
I fredags tog jag ledigt från jobb då jag och brudarna tillsammans med ett gäng från Irland tog hyrbilen mot Jervis Bay. 4.5 timmar bort från Sidney. Helt fantastiskt ställe. Stränderna är otroliga. Vit sand (som också låter lite halvt roligt när man går i den, likt plast) isblått vatten, söta delfiner, häftiga klippor och kreaktioner från naturen. Och så bara älskar jag träden här. Precis likadana som i lejonkungen.
Just denna helg i Jervis Bay så var det full rulle då det var triatlong tävlingar på gång. Folk sprang, simmade och cyklade dagarna långa och vi njöt av att besöka olika vackra stränder, spela fotboll, spela spel, kicka den bästa barbecuen och surfa lite sådär ballt (stog upp genom hela vågen idag, då brädan min är yppeliten mot vad jag har kört på förrut så är jag lagom nöjd).
Jätte trött är jag nu också. Sådär trött att ögonen går i kors och jag nästan somnar på tangentbordet.
Lite bilder tänkte jag bjussa på.
På vägen dit fick vi njuta av fantastisk omgivning med högtalarna på högsta volym. Internet väljer att lägga av nu, så resten av bilderna får komma en annan dag helt enkelt. (bilderna blev av misstag tagna i raw därav de dystra konstrasterna då jag inte har ork eller tid att fixa det nu)
direkt fran landet downunder.
Vadret har varit lite som bergochdalbanan de senaste dagarna. Allt fran 46 grader och sol till 30 grader och ovader. Dagarna har flytigt pa och jag kanner mig valdigt hemma har. Har redan borjat fa lite seperationsangest av att jag ska hem om 2 och en halv manad.
I veckan har jag gatt i skolan och jobbat pa som vanligt. Har hunnit med att ga pa bio och sett Gansters Squad. Grym film och aningen for snygga skadespelare. Bioduken var nastintill dubbel som hemma och likasa stolarna. My, sa skont man sitter. Skulle kunnat stanna kvar for att uttova min skonhetssomn. Lovar.
Daniel har aven fatt aran att kora slut pa mig som manniska med boxning. Han sjalv blir tranad av en personlig tranare tva ganger i veckan. Sa lite skills har han allt. Lyckad traning eftersom att jag nu sitter eller halv star med smarta lite har och dar.
Och nu nar jag last igenom detta inlagg skams jag en aning. Forfarligt. Jag som ibland kan tycka att jag far till det lite sadar finurligt, men inte da. Svenska ordforradet borjar sakta, sakta tyna ivag.
Gullekängrun.
Denna helg har varit helt fantastisk! Varje resa och sak jag gör är en upplevelse, men helgen var en såndär upplevelse man kan pricka av från sin lista att göra innan man dör såsom kampa ute i det fria på andra sidan jordklotet och stått på klappavstånd till vilda kängrusar.
Inte som en vanlig campingplats hemma. I cirka 10 minuter in i området fick vi köra upp och nerför branta backar omgivna av skogen. Så häftigt. Vaknade dessutom av ett hemskt oljud av fåglar som vi skulle likna fiskmåsar hemma, men aningen vackrare.
Dag nummer 2 i landet tvärs över jorden.
Jag har haft sån tur. Denna familj är så fantastiskt välkomnande att man känner sig som en av dem redan efter en dag. De gör allt för att man ska känna sig bekväm och trivas. Är så lättad att det slapp vara ett problem utan bara en fördel.
Idag började jag dagen med att gå ut med familjens söta hund Ziggy, nu mitt största fan på en långprommis runt omkring ”Sydneys Suburbs”. Sedan blev jag spontant medbjuden av morbror 32, för att visa mig Bondi beach. Dit åkte vi på hans vespa samtidigt som han hade en snabb guiderunda.
Familjen hämtade mig på Bondi för att besöka strand nummer 2, och efter den rundan hem till mormor och morfar för plask i polen på deras grymma takvåning med utsikt över hela Sidney och dess vatten. Kvällen avslutades med Indisk hämtmat och ett knallrött ansikte och jag kunde inte vara nöjdare efter av mina första två dygn i ett främmande land. Imorgon bitti börjar skolan, ett nytt kapitel då.
Bondi Beach

Framme i ett fantastiskt Australien.
Ett par riktiga svängiga dagar är äntligen över. Över nyår var jag i fjällen och firade med kära familjen. Åker hem på onsdagen med tanken av att jag har två dagar på mig att förbereda mig inför resan. Samma kväll blir jag överraskad av nära vänner som samlas för att säga hejdå. Morgonen efter då jag skall skriva ut mina biljetter inser jag att mitt flyg inte alls går nästa dag utan att jag skall befinna mig utanför dörren om 3 timmar. Dessa tre timmar, känsliga, blödiga timmar.
Men iväg kom jag iallafall, en lång rackarns resa med den värsta tidsomställningen man kan tänka sig. Under 24 timmar var jag med om två kvällar och två mornar. Eller var det tre? Snurrigt.
Och nu då. Jo nu är jag här 10 timmar frammåt i tiden och har blivit välkommnad av den underbara familjen jag skall tillbringa min tid hos. Blev bjussad på en brakarfrukost efter jag blev hämtad från flygplatsen och barnen har haft fullt upp att visa mig deras favoritleksaker.
Nu är har jag äntligen packat upp det sista i väskan och njuter av lugnet på min nedervåning.
Nu är det dags att ta igen 2 dygns sömn.
kärlekens stad. typ.
Milano and the splendid tourists